Nu är det så... Poff sa det och så tappade jag nästan andan och sen vart jag alldeles matt.
Just nu känns det bara usch och blä, lite ledsen och uppgiven.
Tänkt om man kunde styra sina känslor lite bättre, välja vad man kände, när och hur... Försökte men det blev bara jättefel.
Nu är det bara att andas djupa andetag och ta sig upp till ytan igen, det går över, det måste det!
2 kommentarer:
Inte för jag vet vad som har hänt dig men kram på dig
Tack, är nog bara lite nere. Mycket på en gång
Skicka en kommentar